Inom Nya Vägar arbetar vi för ökad tillgång till högre utbildning för individer och platser långt från lärosäten. Vi vill synliggöra och kvalitetssäkra hållbara modeller för hur lärosäten runtom i landet kan samverka med kommuner och andra aktörer för att tillgängliggöra högre utbildning för fler.
Vi vill:
- att decentraliserade miljöer för högre utbildning blir en del av det statliga högskolesystemet.
Det finns en mängd lokala miljöer där studenter tar del av högre utbildning, miljöer som idag saknar både formellt sammanhang och gemensamma förutsättningar. De flesta decentraliserade miljöer för högre utbildning drivs och finansieras av kommuner. Lärosäten som ger högre utbildning decentraliserat ansvarar för kvaliteten i den utbildning som ges. Däremot har lärosätet inte fullt inflytande över den fysiska, digitala eller sociala miljö där studenten befinner sig. Här finns alltså ett diffust gränssnitt där ingen riktigt vet vem som ansvarar för kvaliteten i studentens
utbildningsmiljö. Vi önskar att staten inleder en process för att inkludera utvalda decentraliserade miljöer i det akademiska ”ekosystemet”. - att staten grundfinansierar ett antal utvalda decentraliserade miljöer för högre utbildning.
Vi tror på tanken att införliva decentraliserade miljöer av hög kvalitet i ”ekosystemet” för svensk högre utbildning och ge grundfinansiering till utvalda decentraliserade lärmiljöer. En sådan satsning ger goda förutsättningar för långsiktighet och hållbarhet. Här bör man också uppmuntra strukturerad samverkan och avtal mellan lärosäten och decentraliserade miljöer.
I vårt grannland Norge har regeringen nyligen tagit initiativ till en utökad satsning på decentraliserad högre utbildning. Man har fördelat grundfinansiering till 16 studie-/högskolecentra för att ge dem möjlighet att erbjuda ett utökat utbud av decentraliserad högre utbildning. Samtidigt får 17 universitet, högskolor och yrkeshögskolor särskilda resurser för att erbjuda fler decentraliserade utbildningar. Denna satsning skulle kunna utgöra en förebild för Sverige; för en relativt blygsam peng kan systemet få ut en betydligt större bredd i kompetensförsörjnings- och livslångt lärandeinsatser till platser och regioner långt från lärosäten, plus att systemet tillförs ett antal nya regioner och miljöer som kan utgöra viktiga kontaktytor för det långsiktiga arbetet med såväl utbildning som forskning.
- att fler högskolor och universitet ges särskild finansiering för att erbjuda kurser och program till decentraliserade miljöer.
Sedan många år tillbaka har två lärosäten (Luleå tekniska universitet och Umeå universitet) i Sverige inom sina takbelopp särskilda medel för att ge decentraliserad utbildning. Inga andra lärosäten har sådana medel. Dock har några enstaka avgränsade satsningar gjorts på senare år, bland annat riktade medel till några lärosäten för decentraliserade vårdutbildningar. Dessa medel möjliggör för fler att ta del av samhällsviktiga utbildningar. Det är dags att nationell politik börjar erkänna behoven av att satsa på utökad decentraliserad högre utbildning av hög kvalitet. - att det utarbetas en standard för vad som är en högkvalitativ decentraliserad miljö för högre utbildning.
Inom ramen för projektet ”Kvalitet i decentraliserade lärmiljöer för högre utbildning” (finansierat av Universitets- och högskolerådet, UHR) har ett möjligt koncept för att bedöma kvalitet i dessa miljöer utarbetatas. Vi tror att de miljöer som håller en genomgående hög nivå på de utvalda parametrarna också är de miljöer som kan vara bäst lämpade att ges möjlighet att ingå i det nationella systemet för högre utbildning i Sverige. Se vidare i projektrapporten
