Halvtidsdialog om Nya Vägar i riksdagen

Halvtidsdialog om Nya Vägar i Riksdagen

Frågan hur kommuner genom samverkan med högskolor och universitet kan stärka kompetensförsörjning och tillgång till högre utbildning i hela landet stod i fokus under en dialog i Riksdagen den 5 december.

Samverkansprojektet ”Nya Vägar” finansieras av Vinnova och har som mål att ta fram modeller för samverkan om högre utbildning av god kvalitet utanför högskoleorter. Under halvtidsdialogen i riksdagen diskuterades frågor kring hur samverkan kan se ut för att kvalitetsutveckla arbetet, hur tillgången till eftergymnasiala studier ser ut i landet samt vilka effekter lokala lärcentra har.

Lena Lindhé, utvecklingsstrateg på Högskolan Väst, leder ”Nya Vägar” och Jerry Engström, Campuschef på Campus Västervik, är initiativtagare till projektet. De inledde dialogmötet med att ge en bakgrund till projektet och lyfta fram samhällets behov av att öka möjligheter till utbildning där man bor.

– Det behövs en större tillgänglighet till högre utbildning och kvalitativt väl fungerande modeller för att näringslivet ska få en bra kompetensförsörjning i hela landet, sade Jerry Engström.
– Genom ”Nya Vägar” vill vi hitta bästa sättet att samverka kring de här frågorna. Och sedan vill vi hjälpa samhället och politikerna på traven, sade Lena Lindhé.


Jerry Engström, campuschef (Campus Västervik) och Lena Lindhé, projektledare (Högskolan Väst) presenterade projektet ”Nya Vägar” där 5 lärosäten och 3 kommuner ingår.

Stor regional obalans

Samuel Engblom, samhällspolitisk chef på TCO, presenterade det utbildningsindex som TCO tagit fram, och som visar att det i landet finns stora regionala obalanser vad gäller tillgång till eftergymnasial utbildning.

– Brist på arbetskraft med rätt utbildning är arbetsmarknadens största problem, sade Samuel Engblom.

TCO:s utbildningsindex visar hur vissa områden i landet blir ljusa fläckar, där tillgången till eftergymnasiala studier är mycket låg.

– Vi måste göra något åt det. Alla har inte möjlighet att flytta för att studera, sade Samuel Engblom.

Han betonade att satsningar på gymnasial utbildning är viktiga men inte räcker. Yrkeshögskolan har stor potential men högskolan är den mest populära utbildningsformen bland 30-55-åringar inom TCO:s yrkesgrupper. Politiska satsningar fångar dock inte upp det behovet utan lägger tonvikten på satsningar inom den gymnasial nivå, hävdade Samuel Engblom. Han beskrev hur samhället behöver mer flexibla lösningar för att personer som vill studera ska kunna kombinera studierna med arbete och familj.


Samuel Engblom, samhällspolitisk chef (TCO) berättade om det utbildningsindex som illustrerar geografins betydelse för tillgången till högre utbildning i hela landet.

Lokala lärcentra ger effekt

Nationalekonomen Lina Bjerke, vid Jönköping University, deltog också under halvtidsdialogen. Hon har i uppdrag att studera effekter av lokal tillgång till högre utbildning. 51 landsbygdskommuner och 33 stadskommuner har lokala lärcentra. Av dessa har studien gjort nedslag i vissa kommuner. Studien är inte klar men Lina Bjerke delade med sig av några reflektioner från det pågående arbetet.

– Lärcentra finns oftast i landsbygdskommuner med relativt låg utbildningsnivå. De ökar sannolikheten att personer klättrar på lägre utbildningsnivå upp till gymnasial men inte högre, sade Lina Bjerke.

Hon lyfte fram hur en utmaning för dessa kommuner är att få kompetens på högre nivå att stanna kvar. 86 procent av Sveriges kommuner tappar sin yngre befolkning, som flyttar till städerna.

– Tillgången till högre utbildning är viktig men också andra faktorer måste kopplas in för att få till en kompetensförsörjning i hela landet, sade Lina Bjerke.

En utmaning är att arbetsmarknaden i en del landsbygdskommuner inte har möjlighet att rekrytera vissa yrkesgrupper. Lina Bjerke skickade avslutningsvis med kommuner vikten av att de tar fram mer information och analyser av de lokala utbildningarnas effekter.


Lina Bjerke, forskare inom nationalekonomi (Jönköpings university) delgav reflektioner och preliminära resultat ur en pågående forskningsstudie där man vill ta fram kunskap om effekter av lokal tillgång till högre utbildning.

Högskolelyft i landsbygdsluft

Lena Lindhé och Jerry Engström avslutade dialogseminariet.

– De här frågorna bör finnas med i både närings- och utbildningspolitiken, för att på bästa sätt gynna både individen, kompetensförsörjningen och samhället. Men hur ska staten svara upp? sade Lena Lindhé.

– Vi behöver en ordentlig och genomarbetat satsning och måste rensa upp i begreppsförvirringen kring lärcentra. Det finns goda förutsättningar för att jobba vidare och rapporten som vi presenterar nästa år kan visa hur vi kan och bör går vidare. Vi behöver ett högskolelyft i landsbygdsluft! sade Jerry Engström.

”Nya Vägar” presenterar sin slutrapport i oktober 2019.

Fakta om ”Nya Vägar”

”Nya Vägar för flexibilitet i högre utbildning – i hela landet” är ett projekt inom Vinnovas program Utveckling av lärosätenas samverkanskapacitet, det s.k. K3-programmet. Projektet koordineras av Högskolan Väst.
Projektets övergripande syfte är att utveckla, synliggöra och kvalitetssäkra hållbara modeller för hur lärosäten runtom i landet i samverkan med kommuner kan tillgängliggöra utbildning för livslångt lärande på orter med långt avstånd från högskola eller universitet.
Medverkande parter är: Högskolan Väst, Linnéuniversitetet, Högskolan i Halmstad, Högskolan i Gävle, Umeå universitet, Halmstads kommun, Lysekils kommun samt Västerviks kommun.

Elin Björnsson, kommunikatör, Campus Västervik